A cluster of birds

Solen bryter fram mellan molnen ibland. Men just nu ligger tunga moln över Malmö. Jag tror att jag tog med dem hit från Uppsala. Regnet följde efter. Men imorgon åker vi ifrån det, då beger vi oss mot konstnärernas stad, Berlin. Ja, många anser att Paris är Europas konstnärsstad nr 1, och till viss del är det sant, men där är det den klassiska skolan som gäller. Tålmodiga och försiktiga penseldrag. Men Berlin är mer vibrerande och stökig. Där kan duken bli ersatt av en betongvägg. Där samsas pastell och ståltråd tillsammans. Jag ska ta med mig lite pennor och block, och se vad jag kan hitta där.

Men främst, är det konserten med Loreena McKennitt som ska besökas. Jag kommer förmodligen att gråta lite. För jag har lyssnat på henne sen jag var 14 år. Tack Matko!
Jag skriver mer och mer poesi. Det växer fram. Jag gillar de flesta, men andra blir oregelbundna. Lite hoppande. Men jag ska fortsätta.

Snart är påsken här. Då ska jag tänka på lamm och ägg. Späda skott och lerig mark. Det är när lammen föds som våren kommer.

Jag hör fåglarna kvittra. Jag satt på balkongen en varm morgon och bara blundade och hörde fåglarna. Då kändes allt verkligen bra. Livfullt.

Svulstigt

Det är mars. Det är nu snart som vårblommorna brister fram genom kylan. Här i Malmö finns det ingen snö och gräset börjar växa och bli grönt. Vi bor på Möllan. Det är lite som Stockholms Söder. Det är tegel och graffiti blandat med bohembutiker och falafel. Det känns bra. Det är romantiskt sunkigt och mycket att ta in.
När det kommer lite mer värme ska vi sitta med en öl i solen och känna de europeiska vindarna blåsa fram.

Jag läser "Svenska Samlade Kulter", dricker kaffe och söker jobb. Jag vill gärna skriva, men det blir mest poesi, vilket också går bra. Solen lyser in genom fönstret och jag sover riktigt bra här. Det är en rätt bra plats. Tecknar lite smått och har övergått till bläckpenna, för att få fram former och linjer. Det blir svulstigt och krälande.

Ikväll blir det ostkaka och akvareller.