Solen bryter fram mellan molnen ibland. Men just nu ligger tunga moln över Malmö. Jag tror att jag tog med dem hit från Uppsala. Regnet följde efter. Men imorgon åker vi ifrån det, då beger vi oss mot konstnärernas stad, Berlin. Ja, många anser att Paris är Europas konstnärsstad nr 1, och till viss del är det sant, men där är det den klassiska skolan som gäller. Tålmodiga och försiktiga penseldrag. Men Berlin är mer vibrerande och stökig. Där kan duken bli ersatt av en betongvägg. Där samsas pastell och ståltråd tillsammans. Jag ska ta med mig lite pennor och block, och se vad jag kan hitta där.
Men främst, är det konserten med Loreena McKennitt som ska besökas. Jag kommer förmodligen att gråta lite. För jag har lyssnat på henne sen jag var 14 år. Tack Matko!
Jag skriver mer och mer poesi. Det växer fram. Jag gillar de flesta, men andra blir oregelbundna. Lite hoppande. Men jag ska fortsätta.
Snart är påsken här. Då ska jag tänka på lamm och ägg. Späda skott och lerig mark. Det är när lammen föds som våren kommer.
Jag hör fåglarna kvittra. Jag satt på balkongen en varm morgon och bara blundade och hörde fåglarna. Då kändes allt verkligen bra. Livfullt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar