söndag 16 maj 2010

Metalliskt regn blandat med damm


Det var en kvav och fuktig dag igår. Luften klibbade runt kroppen som ett blött sidentyg. Men solen och värmen var underbar. Första riktiga sommardagen, och löven har inte ens slagit ut på alla träden. Jag vaknade till av regnet som smattrade mot fönsterbrädan. Det var ett vänligt regn och inte alls så olycksbådande som regn annars kan vara. Luften har nu förändrats, blivit metallisk och ren. Mina timmar flyger fram och jag sitter ensam i mitt rum. Jag dricker te och betraktar dammet som virvlar i luften. De är som korn av minnen, små, betydelselösa men i sin helhet blir de desto mer. Jag har röjt undan på bordet och lagt fram mina akvareller. Ändå sitter jag här och betraktar dammet. Det är nästan så att jag måste utnyttja ljuset som faller in genom fönstret. Det är nästan så att jag måste gå och köpa vindruvor och lägga upp på ett fat. Men ändå sitter jag med min tekopp och bara tänker. jag tänker på ord och meningar och bilder som sammanfogas och upplöses. Kanske borde jag skriva istället. Men det kliar i fingrarna efter att få måla. Jag gillar att måla, även om mitt tålamod inte är det bästa. Att skapa meningar har en annan innebörd, men samtidigt behövs mina ord till mina bilder.
Mina inspirationskråkor petar på mig med sina näbbar, men de pickar på mina händer. De vill att jag ska vara kreativ. Utanför växer maskrosorna i klungor och skatorna hoppar fram och tillbaka i sitt sökande efter något nytt. Det är en vacker bild, fylld av svartvita nyanser mot en naivistisk bakgrund. Kanske är det skatorna som ska få ta plats.
Jag försöker febrilt att leta efter kompositioner. Jag måste lära mig mer, få till perspektiv och sätta in mina figurer i en verklighet. Min hjärna, som pulserar likt en elektrisk manet, jobbar och söker efter former. Men jag vet inte om jag kommer att finna några som jag är nöjd med.
Jag gjorde en absinthdrickare i förrgår, men målningen gav mig avsmak, antagligen för att jag var för otålig. Däremot fick vindrickaren en betydligt bättre framtoning. Men nu är det hög tid för att öva. Öva, dricka te och låta dammet lägga sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar