Lördag

Frost och kyla. Det är bara att ikläda sig mammas stickade raggsockor och ulltofflor. Samt att mer och mer krypa in i sig själv, gå i dvala och bli mer kreativ när vintern stör där ute. Löven hänger fortfarande med, men de blir färre och färre. Träden suger i sig det sista av livet innan de somnar.

Idag är det rätt vackert ute ändå, trots att det är kallt. Jag tror att det blir en tur ner till Vaksala Torg. Egentligen är det för sent för att göra några fynd. Men man kan alltid strosa runt med en kaffe och titta. Sen till kvällen blir det bio. Vi ska bli förskräckta av paranormala aktiviteter.

Det är fortfarande tusch som gäller.

Bortom bladen

Dagen har bestått av grafik och malkulor. Den som letar efter hallucinogena medel behöver bara ta ett djupt andetag ur en påse med malkulor och stirra på en orientalisk matta. Det räcker gott och väl.

Mörkret har lagt sig. Det kommer tidigare för varje dag som går. Jag vill gärna skriva men orden stockar sig. Det är som att vandra runt i sirap. Förut hade jag min trogna Virginia Woolf, men jag tror att hon tröttnade på min bristfälliga kreativitet. Det är klart att hon vill se resultat, så jag klandrar henne inte.

Matko tvättar. Jag ska fixa en bit sockerkaka åt honom, det kan han behöva.

Mina teckningar känns bättre och bättre. Det finns ett flyt och en röd tråd. Jag har inte rört oljefärgerna på länge, men jag väntar på att antingen målningens musa eller Virginia kommer tillbaka. Tills dess tecknar jag.

Innan morgonkaffet

Det var skönt att vara hemma i Dalarna en sväng. Regn blandat med sol. Jag tog aldrig någon promenad bland bergen, men jag fick ändå energi. Jag vandrade runt på kyrkogården, hälsade på gammelmormors grav och allt var sig likt. Korna betade i hagen, himlen var koboltblå och fältet såg ut som i en tavla av självaste Van Gogh.

Det är den där förändringens vind som sveper fram. Den tar sig in överallt, in genom minsta spricka och gömma. Men det är väl genom denna vind som vi lär oss att se framåt. Samtidigt som man blickar tillbaka och rycker upp minnen och händelser. Det var fest hemma i byn. Och när det är fest så dansar andarna med, det vet vi alla. Jag slungade ut en tanke om släktband och stark gemenskap. Andarna lyssnade och jag fann en tråd som jag inte vetat om tidigare. Det är bara att fläta in tråden i bandet och le.

Jag har ställt fram oljefärger och duk. men av någon anledning får jag ingen längtan till att ta upp färgerna. Jag har dock tecknat.

Klara drömmar

Jag är ledig idag. Kaffet står på bordet framför mig och jag försöker komma igång med skrivandet. Det är på gång, orden rullar fram. Det har lite med hösten att göra. Kylan utanför och mörkret som smyger sig på gör att man vill sitta uppkrupen i en bra fåtölj och skriva, skriva, skriva. Just nu skiner solen och det är en vacker dag, men det spelar ingen roll. Det är mörkret bortom dagen som inspirerar.

Jag lade ett bud på en målning som auktionerades ut på Kammaren. Natten innan auktionen drömmer jag att slutbudet på tavlan blir 2600kr. Nästa dag sitter jag spänt framför datorn och följer auktionen. Och naturligtvis, målningen stannar på slutbudet 2600kr. Mitt bud var något lägre. Mina tarotkort ligger undangömda, men jag tror de vill bli använda igen.

Imorgon åker jag till skogen. Det ska bli skönt att ladda lite energier och fylla på det som en stad kan dränera. Man får balansera sig lite. Det räcker ibland att bara åka ut utanför Uppsala, som jag och Matko gjorde för någon vecka sen. Vi åkte till Ulva Kvarn. Fika, småbutiker, natur och vackert väder. Ibland behövs bara en eftermiddag ute i naturen för att man ska slungas tillbaka i vardagen med ny kraft.

Svartvit höst

Nu kom hösten tillbaka. Det har varit en grå och småkylig dag. Men det gör inget, jag kan lika gärna välkomna den svenskmörka årstiden. Den är rätt fin, så länge den håller i sig. Något annat som vore fint är ifall hyresvärden skulle kunna tänka sig att dra igång värmen också. Visst, värmeljus är mysigt. Men inte hela tiden.

Idag blev det brunch och sällskapsspel i form av munchkin. Det var riktigt kul. Så i morgon ska jag och Matko leta efter något brädspel att förlusta oss med. Kanske blir det Talisman. Eller Munchkin.

På torsdag åker jag mot dalarna. Det är lite fint med en höstig hemflykt då löven blir röda och mammas hemmastickade raggsockor åker på fötterna. Jag ser fram emot att gå runt i gårdarna som en luffande snusmumrik och bli bjuden på kaffe. Det hör hösten till. Dessutom blir det älgfest, bara en sån sak.

Jag fick en beställning på två målningar förut. Så här blev dem.