Impasto-höna

Fredag. Orkidéerna lyser i fönstret, blekvita. Det finns ingen sol på himlen utan allt är inbäddat i gråa moln. Det är en skrivardag, en tvättdag och kanske även en läsdag. Jag tänkte försöka ge mig på "Vi de drunknade" av Carsten Jensen. Jag ville egentligen låna "Sista resan" av densamme, men den var utlånad. För där får man följa marinmålaren Carl Rasmussen. Jag är riktigt dålig på marina motiv och känner inte direkt att det är något som jag vill träna på. Men det är alltid kul att läsa om konstnärer.

När jag var uppe i Dalarna fick jag en känsla av att måla jord och lantliv. Jag ville måla hönsgårdar och potatisåkrar. Måla röda stugor och boskap. Kanske kan jag göra det snart. Just nu gör jag illustrationer till en berättelse som jag skriver på. Vi får se vad det blir av det. Men jag vill behålla teckningarna som en sporre.

Jag vill kladda med oljefärgerna, trycka ut dem ur tuberna och fylla dukarna. Att skapa med former och impasto är på något sätt livgivande. Jag ska påbörja en Van Gogh-inspirerad målning, kanske inatt.

Jag blev först väldigt besviken på min impasto-höna. Men den kom att växa. Den till och med såldes. Jag gillar den nu.