En gåva till skogen

Regn och snö har rasat utanför fönstret. Jag trotsade vädret och gick till skolan. Blev dyblöt på vägen och torkade inne på seminariet men begav mig sen till biblioteket för att lämna tillbaka en ryggsäck full med böcker,varpå jag blev ännu blötare... Där snappade jag åt mig "En parisiskas resa till Lhasa". Jag borde ha läst den för länge sen, men bättre sent än aldrig.
Jag sitter nu med en kopp kaffe i en alldeles för oskön soffa och ska till att läsa. Tröttheten kommer smygande. Kaffet biter inte som förut. Jag ska planera lite skisser inför nya målningar. Stilleben och den nordiska naturen med dess färger har varit en stor inspiration på sistone. Men framför allt är det intressant att titta på hur andra gör. Vilka tekniker de använder för att uttrycka sig själva.

Jag har letat igenom konstbloggar efter inspiration och upptäckt att många målar och lägger upp konstverk vareviga dag. En slags "1000 målningar på 1000 dagar"-tävling med sig själva. Först gick mina tankar till konstnärernas familjer som måste utstå en evinnerlig ensamhet om konstnären ifråga stänger in sig varje dag för att skapa. Sen såg jag att de flesta målningarna var 8x8 cm. Dåså. Det hinner man ju faktiskt med.

Jag har målat en hyllning till skogen. Jag tror att det har lite med min påbörjade berättelse att göra. Jag målade en kvinna som står och betraktar skogen. Hon håller ett fång blommor i sin famn och vågar sig inte riktigt fram till skogens kant. Hon står och betraktar, full av vördnad. Blommorna är en gåva. För skogen kan vara grym ibland.