Vi har åkt båt. Precis sådär som för ett år sen. Finlandskryssning med god mat, öl och mumintroll. Ja faktiskt, det var ganska många udda typer på båten. Men det är väl bara att förvänta sig. Men kul var det! Vi dansade loss till Lili och Susie. Sen var lyckan gjord när vi lyckades hålla oss kvar vid scenen, med vässade armbågar och knän, och se Samantha Fox i all sin prakt.Jag och Danne lyckades snika åt oss en handskakning, sen vinglade vi iväg allihopa till hytterna för att förfriska oss, men istället slutade det med att John Blund kom förbi med sin sandpåse.
Jag har inte jobbat på galleriet heller. Fick lite dåligt samvete när jag var tvungen att säga nej tre gånger i rad. Men jag tänkte kolla in en utbildning i Stockholm. Utifall att mina planer går om intet.
Snart flyttar vi till Gränby. Bara tanken på att flytta och bära allt vårt bohag igen gör mig matt. Men vi har faktiskt inte så mycket saker. Det kommer gå smidigt.
Ateljén kommer att gå i graven. Men det betyder inte att den inte kan återupprättas, någon gång. Men just nu behövs den inte.
Jag har målat en hel del i höst. Jag har fått en slags nationalistisk inspirationsfläkt. Jag gillar färgerna i den nordiska naturen. Jag ser framför mig att jag en dag sitter i en stuga, en slags tillflyktsoas, vid havet eller kanske vid någon sjö eller i bergen. Jag sitter där och skapar det jag vill skapa, om det så är i romanform eller som målning. Jag ser framför mig en vedeldad spis och stickade tröjor. Doften av kaffe och stearinljus. Matko som programmerar och jag som målar. Man får fantisera om sådant ibland.
Men jag vill använda mig av norden i min konst. Jag vill på något sätt skildra det där karga och vackra. Bruna toner blandat med blått och grått. Och sen en sol på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar